GRATTIS GRATTIS GRATTIS!

Ett stort grattis till världens bästa sofie
Som fyller 20 år i dag!
Tjohoo!

Jag hoppas att du hadde en fantasisk dag med fina paket
Saknar dig redan!

20 år är en perfekt ålder för nya äventyr!

Hipp hipp hurra!

Ta bort dagen ifrån veckan tack.

Jag säger bara:

Tiden var utmätt, det har ett tydlig början och ett tydligt slut.

Fredag:
Vi smyg startade med att fira sofies födelsedag. De gjordes med goakomole, salta kex, celleri, moretter, jodgubbar, ost och vin. Mumms! Sedan massa bra musik så klart!




Lördag:
På lördagen åkte vi på konst utställning. Helt fantastiska tavlor som förundrades över. Den var grattis och så se värd!

En sista hopp bild i London

Denna vackra veiw

Vi åkte gammal gammal bus nr 15 det var skumpigt men mysigt
vi åkte till tover of london och gick över tover bridge
Det hadde jag inte jgort sedan jag var i London förra gången då var jag väl 12
Det är konstingt, fast man bott här 1 år så blir vissa saker aldrig av

Vi gick på mat marknad och köpte jätte god lunch
Sofie var en kladde fia så är det när man balanserar med advokado och såser.
Vi vilade de blå i några minuter, köpte solrosor till Elliot och begav oss till noting hill och tillsammans med honom lagade vi en riktigt kalas middag
Vi åkte till vår favorit club
sceard to dance
pratade med dj sceard to dance dj, dansade helt galet mycket, glömde bort tid, pratade med pojkar som ska flytta till sthlm och plugga engelska, och små clubar i andra engelska städer.
helt plötsligt var cluben slut och det känndes så plötsligt och konstigt.

Länge stod vi med alla nya london vänner på trottoaren en ljumen sommar natt
kände hur allt växte i bröst korgen
över att allt är över nu
ingen mer indepop club på evigheter
(hur ska vi överleva)
Väntade på bussen och åkte hela vägen hem
en sista gång

Söndag:
Sofie vaknade tok tidigt och suckade över sin väska så högt att jag vaknade och hjälpte henne att stänga den.
Vi åt gröt med den där jävla kännslan och vi kramade henens familj och sedan drog vi hennes tunga väskor och jag kunde inte sluta gråta, jag kunde inte sluta gråta.
Vi pratade inte så mycket på tuben, alla stationer vi åkt för bi så många gånger, trycket i min bröst och sorgen att förlora något man älskar- London. Jag kramade sofie hårt och sedan grät jag lite till, bara för att det är för jävligt att vi lämnar. Och samtidigt så bra att vi gör det.

Jag gick på vägar jag aldrig gått förut och knackade på en dött och lämnade tilbacka ett tält, träffade Elliot på oxford street. Han fick mig att skratta, och vi vandrade och tittade på skor till honom och jag brände alla pengar jag hadde på present till fina människor. Jag hade helt glömt allt de fina man kan köpa här.
vi åt pizza och gick till en skivaffär där man kan hitta all möjlig fin inepopmusik. Tröttheten hann i kap mig då jag knappt sovit fyra timmar och jag åkte hem och åt gröt. Drack te och pratade med mina fina föreldrar som jag snart är hos igen. Oh vad härligt.

Och när sofie åkte tog London äventyer slut.
Denna veckan är bara en transportsstrecka till att jag åker.
De väntar nya äventyr nu, vi är redo för dem.
Och London, kommer alltid, alltid vara en plats i mig. Som jag en dag kankse rymmer tillbacka till då och då.
För man glömer aldrig sin första stora kärlek.

Det vi ser tråkig, ser jamie exotiskt!

Ni måste klicka på länken, nu måste rulla ner och lyssna på vad den nakna kocken tycker om sverige.
Han ser sådant jag aldrig har sett, men det gör det tyvärr inte lättare att komma hem. Tycker att vi kan byta land han och jag ;)

Sofies sista helg.

Det är fredag: Jag äter min egen mjuka chocklad kaka som är super god med massa amrikanska blåbär. Vi ser en film gör mig glad i magen så där lagom barnsling och färglad.

Ikväll kommer sofie, vi ska dricka bubbligt vin och fria att hon snart är 20 och äta masa gott snacks! I morgon är det lördag och det är sofies födelsdags helg så hon bästemmer. Det blir fotoutsällning, middag och massa msassa dans!
Vår sisa helg tillsammans i London.
ingen kommentar.
Men kul ska vi ha det!

Jag åkter kommer söndag.
Love

Vi tar ut seger och glädje i förskott. Skål för oss oh vad vi är bra.

I går fick jag och sofie väldigt glädjande besked så vi bästemmde oss för att fira!!
Det gjorde vi gjorde vi med vin och ostbricka
så himla gott och mysigt
Alldes brevid themsen
Så sjukt mysigt
Bäst att passa på att njuta när man kan!

Vi har lyckan i våra händer.

Elliot är sen och jag blir helt nervös över att vi ska missa tåg. När han väl kommer bär han två tält och känns alldes för lugn. Efter lite lätt förvirrig på kings cross sitter vi på ett tåg som tar oss på Derby ganska nära notthingham och den engelska landsbyggden ser precis ut som sveriges.
Vi åker taxi och fastnar i rusningstrafik som är så långsam att vi inte känner ruset, vi rör oss som en snigel fram i korsningar och rondeller och sedan ännu mera landsbyggd. Hela vägen nynnar jag på "Tallulah".

Det ser ut som en skogslänt ifrån en saga men är en camping med barnfamiljer och vi sätter upp vårat tält. Elliots är svårt att sätta upp och vi vägar lyssna på hans instrutioner som han läser för som vanligt kör jag och sofie på kännsla. Vi ser Allo darling och dansar, efter bandet öppnas dansgolv som är i stora tält. Man köper vin i en lada och det är färglada lampor i taket och de spelar så bra musik att vi inte kan stå still.
När det tälet stänger öppnar ett annat på camp sidan och vår vän och London bästa Dj scerad to dance spelar bra musik natten lång. Natten känns varm och vi somnar på hårda liggunderlag och vaknar av varmeutslag vid halv 10 på morgonen.

Lördag.
Festivalen var på något konstig som ett tåg museum. Man fick alltså möjligheten att åka ånglok och i bak vagnen satt vi alla på golvet medans band spelade musik. Detta var super mysigt. Det var även gig i en kyrka, i en lada och en lagom stor utomhus scen. Vi flöt runt ibland banden och pratade om musik och cd skivor och mat budet var inte så stort så två kvälalr blev det vegan indiskt som var förvånadnsvärt gott. Men lördagen slog min trötthet nästan ut mig och fast jag försökte vila så känndes benen som bly. Vi dansade med vårt nya favorit band antartica takes it från calinfoninen på dicot 60 special och sedan gjorde jag ett ta fatt försök i det stora tältet med spränga högtalare och ett ligg underlag har aldrig känns så tillförställande.

Av alla engelska människor som var där blev vi grannar med svenskar. Svenskar jag mest störde mig på vilken knasig och slabbig digalekt och att alla andra höll det rent med svenskarna drack för mycket och skräpade ner mer än vad resten av campingen gjorde tillsammans. Pinsamt.

Söndag.
Ja vi hadde tåg biljetter hem. Vi skulle lämna vid 7 och missa många bra band. Men thats life. Men så där ifrån ingenstans fick vi ett erbjuande att åka en bil till London mitt i natten i stället. Det gick ju inte att säga nej till och vi njöt av glass, kaffe, musik, efter sista bandet spelat satt vi i en liten bil som körde så fort de kunde emot London. Där väcktes drömen om att ha en egen club någon dag. England Vs Sweden, svenska pojkar och utanför susade världen för bi. De släppte av mig vid dörren.
De sa att London kommer sakna oss, dansgolven kommer sakna oss. Och de ville mest att vi skulle komma tillbacka så fort vi kunde och kunde inte se glansen i våra nya planer.
Jag förökte tassa upp till mitt rum på tå med tält och allt jag bar. Klockan var 2 på natten och jag skulle sova sjukt lite innan jag skulle jobba.
Men ändå kändes allt så fint, indetrack var det bästa vi någonsin kunde gjort.

Bilder kommer någon gång. När sofie vill.