När jag fyllde 20 gav mina föreldrar mig en fotokurs
Kanske det bästa de kunde ge mig
Under 12 veckor har det varit fotolektion på fredags eftermiddagarna
Pappa lät skicka över hand minolta film kamera
Tråtts tungt fick den följa med till brgithon och runt om i London.
Tyvärrr öppnade en trött lovisa vid halv 12 på natten en torsdag kameran och häften av bilderna blev förstörda, vissa ljussakade.
Man lär av misstag, detta är resultatet.
Men i dag, när jag och Joe satt där med våra negativ, och skanna bilder, och sparade, och skannade fel, och gjorde om och gjorde det igen.
Jag såg hur de där svart vita remsorna blev något fint på skärmen tänkte jag gång på gång samtidgt som hjärtat bultade hårt.
"varför fotograferar man digetalt?"
Film ger en annan kännsla.
Pappas kamera ska med när vi om två månader åker runt i österopa hur tung den är och jag ska inte öppna och försörtöra bilder som aldrig kommer igen.
Tack pappa för att jag får låna din kamera, och tack mamma och pappa för att jag fick fotokursen i födelsedags pressent. Jag vet att det finns mycket kvar att lära, vilket jag ser fram emot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar