Jag sover så länge jag vill. Vaknar av att solen skiner in igenom fönstret. När hände det senast? Insperad av sol blir jag alldes vår glad och öppnar balkång dörren och spelar hög musik och jag fryser inte. Dansar. Känns knappt att fönstret är öppet och äntligen tänker jag ätnligen.
Det är fotbollslördag och tack o lov ska jag inte åt samma håll som de som ska se matchen. Stör mig på mina mps hörlusrar som gått sönder fast det är fint marke och jag varit rädd om dem hörs kent nu bara i ena örat.
Förra gången åkte vi skriskor, det kallades nog en dejt. Nu är vi bara vänner och jag fattar inte skillnaden. Hans ögon är precis de samma och han instenserar på att betala. Vi åker inte skriskor vi springer emot ett tåg som vi vet att vi inte hinner med, fast vi springer. Typiskt londonbor att jaga minuter när nästa tåg går om 4 min.
Känns som Greenisch park är lite extra fin nu när solen lyse igenom molnen och hög ifrån kullen känns det som man kan se hela London. En dag ska vi kankse åka longbord här. Igenom parken.
Pratar om tider som bara går och aldrig kommer igen.
Går igenom marknaden, han berättar att han gillar ljudet av marknader och indiskmat. Jag gillar jackten på den rätta saken på marknader och italienskmat.
Dricker kaffe på ett organic kaffe cuppeticno mjölkskummet smakar coco och jag tror jag börjar förstå hur komlext det svenska språket är. Nyfinkna frågor får inga kloka svar och jag tänker på mina gammla svenska lärare. Vad 17 är skillnaden mellan "en" och "ett"?
Solen går ner nu och det blåser ifrån vattnet. Det faller ett nytt ljus över greenisch som jag vet min kamera lins aldrig skulle kunna fånga med rättvisa. Därför låter jag bli att ens försöka. Han vet att det ligger en pub där, precis vid vattnet.
Skrattar åt mig när jag säger att jag tar sammal öl som honom. Han verkar veta så mycket om öl och jag berättar om mamma och han skrattar mer, bilden blir skev i min kjol och kankse brukar engelska flickor inte dricka stora öl glas?
Vi tar tåget tillbacka till ett London som är så mycket mer stressigt och stort. Men alltid lika lockande. Pratar om konserer, tvivel och säger hej då på tunellbanan precis med en man börjar stå och skicka om att han är utsänd i från gud.
Trevligt att träffas
vi hörs.
Min nya favorit frysiyr till ett halv kort, halv långt hopplöst hår .
Äntligen lite vårkännslor jipiee
Park, tänk longbord på den "gatan" oh!
tänkte inte på det då men ser det nu
vilka vackra moln.
Himlen ser så praktfull ut ifrån marken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar