Hurra för natten som skricker JA! Fast morgondagen skricker nej.

I går så åkte jag och sofie till Art club.
Och vi blev lite smått kära i den.
Art club ligger i Nothing hill, nere i en källare spelas det bra brittisk populär mainstreem indepop. Vi hörde även lite live musik.
Inredningen var simpel, vinet billig och dansen befriande.

Det skulle vara synd att säga att vi bor driekt nära Nothing hill och när tuben slutat gå så ligger vårt ända hopp på Londons nattbussar.
Denna natten hade vi tur, tror det är det handlar om i slut ändan. Att ha tur eller otur med nattbusen.

Efter att ha sovit i ca tre timmar kännde jag mig som e zombie som gjorde frukost till pigga barn.
Men det är det värt, för det var en väldigt fin kväll.