Jag tror att de flästa har sett tv seriern vänner. Där de ses och hänge på kafe. Helt overkligt att deras plats alltid är ledig. Och att de kan hänga där helt stört.
Jag brukar drömma om den kännslan. Eller ett fik där de som jobbar redan vet man man vill ha.
jag tror vi närmar oss det.
I dag var jag och sofie på vårt kafe igen.
Om vi blir stammisar här kankse det kommer en dag då de inte längre frågar oss, utan ler och säger "Det vanliga"
Ja tack.
Hösten kommer sakta. Med gula löv och svaga vindar. Än är allt runt om oss väldigt grönt. Men höst kännslan ligger i luften tidiga mornar och efter middagar som mörknar allt fortare.
men jag har en kännsla av att mörket kan falla nu, det kan regna i veckor, var komakt grått i månader, alla världens löv kan falla, för i år står vi kvar. Starkare än någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar