En dialog här om kvällen, fast på svenska och med mina tankar.
s:vill du baka en födelsedags tårta? jag:Ja jätte gärna! s:Gillar du att baka? jag:Ja, det gör jag verkligen (har aldrig bakat en tårta i hela mitt liv) s:Som du förstår får ska det vara en chocklad tårta. jag:Jag har ett jätte gott recept jag brukar göra (min mamma har ett recept och jag har sett hur hon gör, det är INTE alls samma sak som att göra det själv) s:oh vad trevligt av dig, han kommer säkert gilla den. jag: ja det hoppas jag (Det gör jag verkligen för jag vet bara ett chockladtårts recept, än så länge)
Ibland tror jag att jag tar på mig lite mycket.
Svarar utan att tänka.
Pappa, är det det som kallas tillhöra fas? ;)
Kakan var inne i ugnen säkert 7 minuter för länge, jag öppnade ugnen av min egen nyfikenhet och den sjönk ihop i mitten.
Men tack till någon form av högre makt att den faktiskt smakade gott!
Och kankse ingen skönhet.
Men ja, han gillade den
Till kockens lättnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar