En onsdag.
Jag lämnar min käratän och glädje åt att förken karlsson kommer hit. Innan för dörren hittar jag ett vykort till mig ifrån krakow. "Kaltoska kyrkor i krakow i judiska fallna kvater, i högerns parad marsher upp åt och i socialismens väg ner, kära vänner i ljus och i mörker i växlande väster och öst. Är ni alltid mitt hopp och helande tröst" Nynnar jag på hela dagen. Winnerbäck. Och drömmer om att åka precis dit vykortet kommer ifrån. Kanske inte så långt bort man kan tro tråtts allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar