Vi går igenom parken
och en hund som för en 8 årig pojke värkar skrämmade
gör att han ropar "Lovisa!, Lovisa!"
På sitt engelska och vackra vis, sedan springar han i fatt mina långa steg
han tar tar i mig hand och håller den hårt utan att släppa.
Jag säger att det inte är någon fara
Men han berättar om hungriga hundar som äter upp än om man inte passar sig
jag skrattar lite, säger att det inte är så.
Njuter av hans han i mig
Så går vi igenom parken.
Han och jag emot världens alla hundar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar